Kvinnornas betydelse för folkbildningen

Updated: Mar 16

Gömda och glömda – men viktiga! Historieböckerna kanske får oss att tro att det inte finns några kvinnor som gjort något viktigt, men kvinnor har alltid varit aktörer i olika organisationer och sammanhang. De har kanske inte haft samma möjligheter att agera och påverka som samtida män, men anledningen till att de inte syns i historien är inte för att de varit oviktiga. Det är helt enkelt så att de gömts och glömts när historieböckerna skrivits. Det finns därför ett stort behov av att lyfta fram historiska kvinnor. Att berätta om vad de gjort för att bidra till utvecklingen i samhället. Även inom folkbildningen finns kvinnor som påverkat utvecklingen i historien – och vars påverkan är tydlig än idag. Marika Eriksson, som driver Instagramkontot @kvinnohistoria, lyfter i denna film tre betydelsefulla kvinnor som påverkat folkbildningen.

Ellen Key – ”Bildning är det som är kvar sedan man glömt det man lärt sig”

En av de mest inflytelserika kvinnorna inom folkbildningens historia är Ellen Key. Hon var en filosof och författare som runt sekelskiftet, 1900, var en av de mest betydelsefulla opinionsbildarna i frågor som rör äktenskap, kärlek, estetik och framför allt pedagogik. I slutet av 1800-talet arbetade Ellen Key som lärare och föreläsare. Hon reste runt i Sverige och föreläste om yttrandefrihet och kvinnors rättigheter. År 1900 skrev Ellen boken ”Barnets århundrade” som blev oerhört uppmärksammad både i Sverige och utomlands. I den presenterade hon sina idéer om lärande och pedagogik. Hon sa att "barn ska ha roligt och ej behöva vara rädda". Hon menar bland annat att barns lärande hålls tillbaka av betyg och att barn bör få lära sig i sin egen takt. Ellen Key tyckte att det bästa sättet att lära sig var genom samtal och dialog. Som filosof och ideolog har Ellen Key haft stor betydelse för folkbildningen i Sverige. Ett känt citat från henne är hennes definition av bildning. Hon sa att ”bildning är det som är kvar sedan man glömt det man lärt sig”.


Emelie Rathou – den första kvinnan att hålla ett 1 maj-tal. En annan kvinna som haft betydelse för framväxten av folkbildnings-Sverige är Emelie Rathou. Hon föddes 1862 och blev 1891 den första kvinnan att hålla ett 1 majtal. Hon var aktiv i nykterhetsrörelsen och inom kvinnorättsrörelsen. Hon såg tydliga kopplingar mellan kvinnoförtryck och alkoholkonsumtionen, som i dåtidens Sverige var oerhört hög. Hon reste land och rike runt och föreläste, talade och ledde diskussioner inom de olika organisationer som fanns inom Sveriges folkrörelser. År 1900 blev Emelie trött på att hon inte fick ta plats bland männen inom nykterhetsrörelsen. Därför bildade hon kvinnoorganisationen Vita bandet. Hennes stora bidrag till folkbildningen är att hon brann för att sprida information till kvinnor och att engagera dem i samhällsdebatten.

Honorine Hermelin – ett deltagarperspektiv

Honorine Hermelin var en lärare och pedagog. Tillsammans med den så kallade Fogelstadsgruppen drev hon Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad. Fogelstadsgruppen bestod av en grupp betydelsefulla kvinnorättskämpar som startat en skola för att utbilda kvinnor till medborgare. När kvinnor fick rösträtt på 1920-talet så menade de att det behövdes utbildning för att kunna ta det medborgliga ansvaret. Honorine var rektor och pedagog på skolan. Hon hade tidigare arbetat som lärare på både flickskolor och folkhögskolor. Hon utvecklade en pedagogik på kvinnliga medborgarskolan som var väldigt modern. Hon tryckte på att kursdeltagarna var just deltagare, inte elever. Detta är något som lever kvar i folkbildningen än idag. Kurserna var diskussionsbaserade och gruppen skulle genom samtal gemensamt närma sig svaren på olika frågeställningar. De använde sig också av rollspel där deltagarna exempelvis fick spela kommunpolitiker i en fiktiv kommun.

Alla dessa kvinnor har påverkat hur folkbildningen utformats och hur samhället i stort ser ut idag. De har varit med och utvecklat det demokratiska samtalet som förs i nutidens folkbildningsrörelse. Folkbildningen har också varit otroligt betydelsefull för kvinnors organisering under hela 1900-talet – och är betydelsefull än idag. Den har varit ett sätt för kvinnor att både utbilda och bilda sig, och erbjudit dem mötesplatser där de kunnat föra demokratiska diskussioner. Diskussioner och möten som var viktiga förr, men även nu och långt framöver.

20 views